Den småländska ostkakan är inte som andra ostkakor och innehåller förutom mjölk, mjöl och ostlöpe ofta bittermandel, ägg, grädde, mandel och socker. Helst avnjutes den ljummen tillsammans med sylt och grädde.
Förr skulle ostkakorna räcka till många gäster på stora kalas på landet. Gästerna hade ofta med sig ostkaka som förning - varje familj förde med sig en maträtt när de gick på kalas. Status var att ge bort en stor ostkaka. I Astrid Lindgrens bok om Emil i Lönneberga finns en fantastisk skildring av "det stora tabberaset", ett bonnakalas.
Man börjar alltid på mitten av en ostkaka. Det lär vara för att man förr bakade i en kopparbunke med beläggning av tenn. Blev det sprickor i tennet så blandades ostkakan med den giftiga kopparn. Då fick de finare gästerna i alla fall inte i sig så mycket av giftet.
Andra hävdar att det är för att ostkakan är mest krämig i mitten och mera bränd i kanterna, vilka sparades till barnen och tjänstefolket.
Ostkakans lov
"På alla kalaser ja vatt ha ostkakebonkar de hatt. Å fast de vatt stora söm kar inte en smöla blett kvar. Men mätta vi gått därifrå. Kan likare föa en få?". Kontakta första bästa smålänning och be om en översättning!
Lär dig göra ostkaka som ett proffs! Här visar Eva Andersson, svensk mästarinna i att baka ostkaka 2009, hur det går till.