Nydala klosterkyrka med ruin och trädgård

I nådens år 1143 grundades klostren i Nydala och Alvastra i Östergötland och därmed är de det medeltida Sveriges äldsta munkkloster. I Nydala var det franska cicterciensermunkar som grundade klostret och sedan levde och verkade i trakten i nästan 400 år.

Munkarna, som var från klostret Clairvaux i Burgund, kom vandrande till den plats vid sjön Ruskens strand som skulle bli deras nya hem. Till minne av moderklostret Clairvaux, på latin Clara-Vallis (den ljusa dalen), kallade man sitt nya hem Nova-Vallis (den nya dalen), Nydala. Området ligger på gränsen mellan de historiska folklanden Njudung och Finnveden.

Klosteranläggningen var ursprungligen omgärdad av en mur. I murens sydöstra del låg portkapellet, även kallat Bondkyrkan, som var öppen för allmänheten. Arkeologiska undersökningar som utfördes år 1943 visade att klostret var byggt enligt vanligt cisterciensiskt utseende med en fyrkantig gård omgiven av fyra längor där kyrkan bildade ena långsidan. Klosterkyrkan var uppförd i gråsten och präglades av enkelhet utan utsmyckningar och dekorationer.

Ett av löftena munkarna gav för att tas upp i cistercienserorden var att leva sitt liv innanför klostrets murar. Ett annat löfte var att iaktta kyskhet och lydnad samt att leva i fattigdom för att visa sin ödmjukhet inför Gud. Klosterlivets övergripande regel löd ”Ora et labora”, be och arbeta.

I slutet av Nydala klosters historia, bara några år innan reformationen och klosterväsendets upplösning i Sverige, inträffade en tragisk händelse som blev uppmärksammad i hela Norden. Följande berättas i olika skrifter från 1520-talet:

”På väg tillbaka till Danmark efter Stockholms blodbad tar unionskungen Kristian II (Kristian Tyrann) vägen förbi Nydala. De blir väl mottagna av munkarna och kungen begär att få klostrets bästa vin till kvällsvarden. Morgonen därpå, just som man håller morgonmässan i klosterkyrkan, låter kungen fängsla abboten Arvid Håkansson och munkarna. Man för ut flera av munkarna på Ruskens is och kastar dem bundna i en vak. Abboten Arvid, som lyckas slita av sig repen, tar sig upp ur vaken men överfalls av soldaterna som med sina svärd driver honom tillbaka i vaken och därefter håller honom under vattnet med lansar tills han drunknar.” 

Bara några få år efter morden på abbot Arvid och hans munkar avslutas de medeltida klostrens historia i Sverige. Det var inte först och främst Martin Luthers reformation som orsakade de svenska klostrens stängning, snarare var det så att Gustav Vasa i reformationens släptåg passade på att lägga beslag på kyrkans och klostrens gods och guld. Det hela inleddes vid ett riksmöte i Västerås år 1527, av eftervärlden känt som Västerås Recess, då kungen skaffade sig förfoganderätt över all kyrklig egendom.

I nästan 400 år levde och verkade munkarna i Nydala. Idag återstår delar av klosterkyrkan, portkapellet samt ruiner. Den medeltida klosterkyrkan, började byggas strax efter klostrets grundande år 1143, men invigdes först år 1266. Klosterkyrkan byggdes om på 1790-talet till en sockenkyrka. Långhuset och södra tvärskeppets sidokapell revs. Ett trätorn i väster byggdes i början av 1700-talet. Orgelläktaren har målningar av Pehr Hörberg. En omfattande restaurering ägde rum under åren 1964 till 1967. Nordväst om kyrkan ligger klostrets ännu bevarade portkapell, den så kallade Bondkyrkan, en under 1960-talet återuppförd stenbyggnad med smalare kor. Delar av klostermuren finns kvar samt ett par frilagda husgrunder från Nydala kloster.

Klosterkyrkan och området idag

Klostret är öppet dagligen mellan april och september. Guidade visningar arrangeras under sommaren och går att boka året runt. I augusti varje år arrangeras krönikespelet Det rika Nova Vallis, med ett 80-tal aktörer. Från Nydala leder även tre pilgrimsleder, Munkaleden, Västra Sigfridsleden och Nydalaleden. Intill klosterkyrkan finns Nydala klosterträdgård, en historisk trädgård anlagd efter medeltida förebild i cisterciensisk anda.