Fössta tossdan i mass

Det är ingen hemlighet att vi smålänningar tycker om att fika. Till en fika behövs något sött, och vid högtidliga tillfällen innebär det ofta tårta. Tårtornas tårta är den gröna prinsesstårtan, en grön marsipantårta med rosa marsipanros. Eftersom ordet ”marsipan” låter så roligt på småländsk dialekt, har prinsesstårtan fått huvudrollen i en ny småländsk tradition; fössta tossdan i mass. Första torsdagen i mars firas numera som inofficiell högtidsdag för de småländska dialekterna.  

Utmärkande för varianter av den småländska dialekten är svårigheten att säga ”r”, men också ”r” följt av ”s”, som gärna blir ”ss”. Marsipantårta blir därmed ”massipantååta”, vilket låter genuint och en gnutta gammeldags, precis så som vi smålänningar vill ha det ibland! 

Någon gång i februari 2010 uppmärksammade ett syskonpar hur deras småländska faster uttalade första mars, och som en skämtsam hyllning till både henne och den småländska dialekten, skapades en facebook-sida vid namn Fössta Tossdan i Mass. 2016 fick begreppet massmedial spridning på riktigt och det dröjde det inte länge förrän första torsdagen i mars kallades Smålands nationaldag. En högtidsdag kräver sin tårta, och så halkade prinsesstårtan in. 

Under 2025 skrevs mars-dagen in i en nationell förteckning över Sveriges immateriella kulturarv, och återfinns nu tillsammans med kalvdans, kroppkakor, rönnbarksslöjd och andra levande kulturarv, i Unescos lista över immateriella levande kulturarv.

I övrigt har den gröna tårtan inte mycket med Småland att göra, men prinsesstårtans historia är värd att berätta ändå. Under 1900-talets första hälft jobbade Jenny Åkerström som lärare vid en hushållsskola i Stockholm. Jenny skrev uppskattade och omfattande receptböcker, och eftersom några prinsessor gick vid skolan under den här tiden, tillägnade hon dem Prinsessornas kokbok, vars upplaga från 1948 innehöll det första publicerade receptet på dagens prinsesstårta. Tårtan kallades då Grön tårta, saknade sylt men innehöll vaniljkräm och överdrag av färgad mandelmassa. Den lär ha blivit en favorit hos prinsessor Margaretha, Märtha och Astrid, alla brorsdöttrar till Gustav V, och tårtan kallades snart Prinsesstårta.  

Redan innan Grön tårta hade åtskilliga bakverk och tårtor ”prinsess-” i sina namn, men innehållet var då ett annat, och det var först i och med Jenny Åkerströms bok som ett recept över något som liknar dagens prinsesstårta trycktes. Var lite småländskt lekfull du med! Köp eller baka en grön tårta, öva på att säga ”massipaan” och drick en kopp kaffe till. Visst hade nog Astrid Lindgren gillat det?!